Traditionsenligt kommer kombucha från provinser uppe i Norra kina där den tillverkats i över tusen år. Det är inte förrän på senare tid som kombucha tagit sig in på den svenska matmarknaden, där spridningen etablerades ordentligt först för cirka 10 år sedan. Idag är det en så pass vanlig dryck att man lätt kan stöta på den i allt från mataffärer till restauranger.

Henrik Scander, lektor i mat och dryck vid Örebro Universitet, tror att spridningen av kombucha i Sverige tar start i två mattrender, gormettrenden samt hälsomatstrenden. Gormettrenden lägger fokus på tradition och att ta vara på gamla metoder, som till exempel bryggningsprocessen av kombucha. Hälsotrenden lägger istället fokus på att mat och dryck ska fylla ett syfte i from av näring eller hälsoeffekter. Tack vore de pågående trenderna fick kombucha en extra knuff in i den svenska matkulturen utan att behöva anpassas för mycket.

Fermentering är själva kärnan i produktionen av att brygga kombucha, och innebär att man bevarar mat eller dryck genom jäsning eller mögelbildning. På detta sättet kan man ta fram goda bakterier och syror som kan vara bra för hälsan. Vilken exakt effekt fermenterad dryck, och framförallt kombucha, kan ha på ens hälsa är svårt att säga. Helena Blomljus, som driver Blomljus kombucha, menar att hälsoeffekterna kan vara enorma. Samtidigt påpekar Henrik Scander att drycken inte kan utföra mirakel, däremot kan den, tillsammans med en varierad kost, ge goda resultat.